Kustnära strandängar är en akut hotad naturtyp på vilka den bästa och mest kostnadseffektiva skötselmetoden är betesdrift. Största delen av de kustnära strandängarna i Finland finns i Norra Österbotten, där man med hjälp av miljöstöd har infört skötselinsatser på cirka 4 000 hektar av kustzonen. Största delen av denna areal sköts med betesdrift. Insatserna har gett utmärkta resultat för att förbättra situationen på strandängarna och för arterna på dem.
Strandbete har även varit föremål för kritik. Människor är i synnerhet bekymrade över hur betet påverkar vattnet. Å andra sidan kräver skötseln av naturbeten mycket arbete och bönderna oroar sig över produktionens lönsamhet. Det viktigt att ta upp frågeställningar kring strandbete ur olika perspektiv och upplysa om den roll som strandbete spelar för såväl den biologiska mångfalden samt för naturbruk och näringar. Syftet med projektet är att göra betesdrift längs havskusten mer hållbar och verkningsfull och höja dess status.
Mål
- Främja övergripande planering och övervakning av skötseln av kustnära områden.
- Komplettera kunskapen om betesdjurens inverkan på hygien- och näringsstatus av kustvattnen samt skingra okunskapen kring betesdriftens konsekvenser för vattnet.
- Ta fram alternativa lösningar till de praktiska problemen med skötseln av strandbeten.
- Informera om betydelsen av strandbete för djurens välbefinnande och för näringarna.
- Upplysa om fördelarna med betesdrift för strändernas biologiska mångfald.
- Utveckla avtalsförfarandena och förbättra rådgivningen för att uppmuntra bönderna att sköta vårdbiotoper samt för att göra skötseln mer verkningsfull.